Kingkong bergen i Lofoten!

---

Har nog aldrig sett så magnifika och dramatiska berg som jag gjorde när jag åkte till Lofoten! För varje meter man körde så såg bergen annorlunda ut och molnen mer dramatiska än tidigare. Mor Tuta hade det inte lätt med körningen på dessa mini stigar till väg. När jag inte satt och bara tok stirrade och gapade över hur vackert det va så skulle jag ut ur bilen och fota. Tur min mor har en ängels tålamod och ingen brådska!

Jag var verkligen helt förstummad av alla vyer, alla berg, havet, husen, vägarna, ja ALLT va som ett enda stort lyckorus! Men bergen alltså va nog det som fascinerade mig mest! Det va som att de hade bara rest sig upp ur havet och va oändligt höga!

Magnifika Cumulus/Cumulonimbus moln!

Satsfjället fotat från Marsliden

---

Det var ett sånt fantastiskt ljus den här dagen, bländande vit snö med en liten frusen yta så det reflekterade solljuset så stark! En, som vanligt, helt perfekt dag i Marsliden alltså!

De där härliga Cumulonimbus molnen tornade upp sig bakom Satsfjället och runt omkring oss men kom aldrig så nära så de tog solen från oss.

Jag har en förkärlek till mörkare bilder som är dramatiska och har mycket kontraster men mina bilder ska alltid vara en aning intensiva åt både det mörka och det ljusa. Jag är ingen som tycker om att fastna i mönster, utan älskar utveckling och förändring. Jag älskar att lära mig nya sätt att redigera och utmana mig själv. Kan bli riktigt besviken och förbannad på mig själv med ifall jag misslyckas, inte bara med redigering utan med allt. Jag ser den färdiga bilden innan jag ens fotat motivet och blir irriterad när jag inte får till den som jag ser bilden i huvet.

Jag är otroligt kritisk med mina bilder och har inte lätt att känna mig nöjd.

Jag tycker även mycket om att fota moln då de är så ombytliga. Inom bara några sekunder så kan hela formationen av moln förändrats. Som bilderna ovan, de är bara tagna med några sekunders mellanrum och de har redan hunnit förflytta sig och förändrats.

Sen jag började fota så har jag börjat "se" himlen och molnen mer, jag ser den blå himlen mer klar och ser hur varje solnedgång inte är den andre lik. Just solnedgångar har jag lärt mig att bara man vänder sig om och sen tittar tillbaka så har den endera blivit ÄNNU vackrare eller så missade man ögonblicket helt och man får fara hem tomhänt.

Jag beundrar verkligen naturen och dess ombytlighet! Moder Natur är en konstnär utan dess like. Men ibland kan man undra om hon inte är lite Bipolär eller har nån seriös personlighetsstörning.. Från Storm till solsken på några minuter.

Dark and Moody!

Resultatet från dagens foton och redigering

---

Jag har försökt mig på en annan sorts redigering länge men inte lyckats få till det jag varit ute efter. Har googlat, youtubat, frågat, letat och försökt. Tappade tillslut all lust att redigera OCH fota då det kändes som att jag inte producerade nått nytt. Min kreativitet dog av.

Tills IDAG!!

Vi skulle upp till fjället och skotta av taken på stugorna och på vägen upp så satt jag och berättade för Mor Tuta vad det var jag ville göra för bilder, hur jag ville de skulle se ut, men att jag inte visste hur jag skulle gå till väga.

Så när vi svänger in på den berömda vägen till Marsliden så ser jag motivet till bilden jag vill göra!!

Där är den!!

Som vanligt har jag ju kameran med mig när vi åker till fjället och tur va väl det! Ut hoppar jag ut bilen och börjar fota! Jag ser framför mig hur bra det kommer bli, bara jag får till det där med redigeringen så den ser sådär dramatisk ut som jag vill den ska göra.

Vi skottar taken i 1,5 timme i det mest fantastiska vädret och en utsikt som kan få en att svimma skönhetssvimmningen! Sen fikar vi och åker hem, men hinner bara till Bielite så dyker nästa helt FANTASTISKA motiv som jag OCKSÅ precis va ute efter!

Vilken lyckosam dag tycker jag!

När jag äntligen kom hem efter att blivit bjuden på middag så satte jag mig vid datorn och började klura och klura och klura.. Kanske var det fjälluften och Marslidens terapeutiska magi som spelade in men helt plötsligt så hittade jag hur jag skulle göra!!

Jag tog fram bilderna från idag och började redigera dom och de blev ju PRECIS så som jag ville ha dom, PRECIS så som det såg ut i mitt huvud när jag stod där och fotade Marsfjällen!

NU känns det roligt igen! Nu känner jag som att lungorna är fyllda med luft, kreativiteten flödar i blodet och fyller hjärnan med idéer!